Jag vill börja detta första inlägget på det nya året med ett stort tack... Du vet själv vem du är, jag är inte den smartaste kniven i lådan...(ja ja ja skarpaste kanske de ska va). Så ett stort tack till de timmar du lagt ner på mig idag och på att du står ut med mitt tjat! Jag uppskattar det verkligen!

 

Sedan kan vi ju gå in på att jag inte skrivit o bla bla bla... men jag skriver när jag har tid och när jag känner att jag faktiskt har något att skriva om. Som jag faktiskt har nu. 

Föregående år bestod av svek, sorg, hjälplöshet, en gnutta krossat hopp och ja, jag kan nog fortsätta i en evighet. Men det är varken sånt folk vill läsa om eller sådant som jag vill skriva om för tillfället. Så istället skriver jag om det hopp som det nya året har gett mig! 

 

Jag bor för tillfället återigen i mitt barndomshem, med min mor o far. Men tur är väl det, då kan pengar sparas och dessutom för ett par dagar sedan fick jag besked om att jag fått sparken. Inget som dock får mig att tappa modet. 

När jag får höra att det ljugits osv om mig på arbetsplatsen så är det inget jag vill vara kvar på ändå. Så en skön ledighet avnjutes just nu, med en del jobbsökande men massa del Loppan. 

Jag hade ett nyårslöfte detta år och det var att dagligen göra något med min häst, och hittills har jag hållit det! Det är ju bara slutet på vecka två nu, men det är ändå så skönt att ha kommit igång igen!

 

Och i veckan som kommer ska även simning och träning tas tag i! 

 

Det rullar på som aldrig förr! Och jag bara älskar det.